Svar på tal

På sitt senaste sammanträde beslöt kommunfullmäktige att Hässleholms kommun skall ta emot åtta ensamkommande flyktingbarn. Per-Åke Purk, gruppledare för Vänsterpartiet, påtalade att detta är en god investering för framtiden, något som ”Hjulaxel” ondgjort sig över i en insändare till Norra Skåne. Personen i fråga undrade hur detta kunde vara möjligt och efterlyste ”en lektion i enkel matematik”, och här kommer den…

”Blir du lönsam, lille vän?” Begreppet myntades på 70-talet. Då gällde det skolan och den frammanade en suggestivt isgrå bild av skolan som en skoningslöst rationell produktionslinje för kapitalet att plocka fritt ur. Det visar ändå på ett sätt varför det är viktigt att utbilda våra barn. Den enkla och något cyniska förklaringen är att efter vi har investerat i kostsam utbildning och kunskap i våra barn så blir de rejäla vinstmaskiner som under sina kommande produktivt arbetande år, ger inte bara tillbaka vad utbildningen kostat, utan även ser till att vårt sociala system kan överleva. Dessutom kommer de förhoppningsvis att generera vinst till de företag de arbetar i eller själv driver. Skulle det inte vara på det här sättet skulle det säkert vara förbjudet att skaffa barn.

På samma sätt kan man resonera när det gäller invandringen och det är en förklaring till varför länder som USA, Canada och Australien idag är så välstående och det är knappast på grund av den inhemska befolkningen det  har producerats många barn, utan invandringen och migrationen har främjat den ekonomiska och teknologiska utvecklingen i dessa länder och på så sätt ökat sysselsättningsgraden och BNP.

Detta är nu en något förenklad förklaring. Att räkna ut invandringens kostnader kontra vinster är mycket mer komplicerat än så här. Om vi nu bortser från de rent humanitära skälen så finns det flera väl underbyggda forskarrapporter (Ekberg, Storesletten, Jansson m fl) att ta del av. Det är nu inte helt enkelt att jämföra forskarrapporterna rakt av för de grundar sig på olika beräkningssätt och slutsatserna blir inte helt lika. Men ett flertal nationalekonomer är överens om att invandringen medförde en nettovinst till samhället fram till slutet av 1980-talet då den vände och blev till en årlig nettokostnad som idag kan uppskattas till mellan 30 och 40 miljarder. Med detta speglar dagsläget och ger långt ifrån en sann bild av kostnaderna eller vinsterna kan beräknas på sikt och över en tidsperiod.

Det alla också är överens om är att det är invandrarnas ålderssammansättning och situation på arbetsmarknaden som avgör invandringens kostnad. Den idag höga arbetslösheten höjer densamma medan en enda höjning av procentenheten i sysselsättningsgraden bland invandrarna ger en årlig besparing på ungefär 2,5 mdkr. Skulle andelen förvärvsarbetande utrikes födda komma upp till samma sysselsättningsnivå som infödda svenskar skulle invandringens nettovinst uppgå till mellan 17 0ch 27 mdkr varje år. För att nämna ett exempel ger en person som invandrar till Sverige i åldern 20-30 år en nettovinst på ca 200.000 kronor, detta trots att förvärvsnivån i gruppen utrikes födda är så pass låg. Tyvärr medger inte denna sidas utrymme att gå in i mer detalj utan jag konstaterar bara att liksom våra barn är kommande vinstmaskinner kommer våra nya svenskar att bli detsamma om vi tar emot dem på rätt sätt.

Per-Åke Purk

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *